tisdag 6 juli 2010

DOW under 6600 innan mars 2011

Ju mer jag har studerat kraschen i Japen 1989 desto mer likheter hittar jag med nuvarande krasch. Anledningen att Japan-caset är intressant är att det finns en stor likhet mellan kraschen i Japan och i USA. Bubblan i Japan byggdes upp då landet hade för låga räntor vilket drev på investeringar i fastigheter och konstiga finansiella instrument, en bubbla som sprack när räntan gick upp. I båda fallen har ländernas regering gått in och räddad dåliga banker och tagit över dåliga lån, sänkt räntan och haft aggressiva statlig stimulanspaket. Japan hade/har vissa problem som skiljer sig från USA så som exempelvis demografi och en export-beroende ekonomi, men givet att hela Japans real-estate marknad var värd fyre gånger mer än hela USAs och att Japanska börsen var 42% av hela världens market-cap kan man anta att kärnan i problemet var överinvesteringar på grund av låga räntor, likt i USA.

USA började sänka sin ränta drygt 6 månader innan det var officiell recession medan japan började sänka 6 månader senare och inte fullt lika kraftigt. Många hävdar att vi ska förvänta oss en helt annan utveckling av den amerikanska marknaden bara för att USA sänkte räntan 12 månader innan Japan är lite tunn tycker jag – och lutar åt önsketänkade.

Vissa hävdar också att Japan inte var lika aggressiva på stimulanspaket som USA för att få igång konsumtionen. Men Japan ökade sin statsskuld som andel av BNP från 40% till 170% mellan 1989 och 2008, en sorts världsrekord i stimulans.

För att citera en text från en ekonom av den så kallade Österrikiska skolan:

By 1990, Japan’s government policies, while forcing up the cost of living for individual citizens, began to run things into the ground. In order to "stimulate aggregate demand" to help cure a recession, Japanese authorities turned to the Keynesian playbook.

One of the most obnoxious moves by the Japanese authorities has been to discourage Japanese workers from saving large sums of money. The legendary Japanese saver, who puts away up to 25 percent of his income or more, now is being encouraged to spend more of his income on consumer goods, all of this to increase "aggregate demand."

Furthermore, the Japanese central bank forced down interest rates to near zero, while the Japanese government spent billions of dollars on "massive public works, including roads, bridges, public facilities, and anything else that requires taxes to build. At the end of this Keynesian building binge, the Japanese are where they were when they started, except that now the government is carrying hundreds of billions of dollars in debt that must be paid by Japanese taxpayers. The economy, unfortunately, is still in the doldrums.


…låter bekant?

NIKKEI satte sin high i december 1989. 10 månader senare i oktober 1990 satte NIKKEI en low som det tog 17 månader att ta ut. High efter att NIKKEI printat sin första low kom i mars 1991. Om vi tittar på DOW, räknat på att low i mars 2009 motsvarar NIKKEI low i oktober 1990, så bör den low tas ut i augusti 2010. Händelseförloppet i DOW verkar dock rent chartmässigt vara 8-12 månader förskjutet (surprise! motsvarar nästan skillnaden i när man började sänka räntan) Så någonstans mellan augusti 2010 och mars 2011 borde DOW sätta nya lows - om detta är Japan revisited. Det innebär också att DOW high från april 2010 ska hålla, annars är jag helt fel ute.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar